2 Replies to “Mimers Brunn #3: Sex, livet och döden – del 1”

1. 

   Tobias Lindberg

   2019-10-24 at 2:32 pm

   Intressant program! Det är sådana där ämnen som är medryckande och som man känner att man vill säga något om när man hör er prata.
   Några saker jag kom att tänka på så här på rak arm är:

   – Det nämndes vid minst två tillfällen att suggor ibland åt upp sina ungar. Som exempel på att vi inte är som djur. Det beteendet är inte naturligt hos grisar, utan de som gör det är sjuka. Stressade med mera. Även kvinnor har ibland ihjäl sina barn. Ett av få brott där kvinnor är kraftigt överrepresenterade. Ni har rätt i att man inte bara kan säga att något är naturligt hos människor bara för att något djur gör så, men just detta med suggor var ett dåligt exempel.

   – Gällande det Thunlind sa om att det är dumt att skuldbelägga. Ska man försöka påverka människor i ett samhälle behövs alltid piska och morot. Det är två sidor av samma mynt. Man kan inte bara uppmuntra till något utan att samtidigt skambelägga något annat.

   – Sedan finns det flera naturliga sätt att undvika att få barn. Eller i alla fall för att få färre barn eller minska sannolikheten till graviditet. T ex att iaktta säkra perioder under menstrationscykeln med mera.

   – Oavsett vad man tycker om det så finns det stora skillnader på preventivmedel och abort. Preventivmedel påverkar i större utsträckning hur många barn de mer intelligenta får och aborter hur många de mindre intelligenta får. Att sköta preventivmedel kräver nämligen en viss intelligens och de mer intelligenta råkar inte lika ofta bara bli med barn. De som gör abort är alltså i större utsträckning de delar av samhällets individer som vi egentligen kanske inte vill ska fortplanta sig i så stor utsträckning. Preventivmedel är sålunda förödande för västvärlden medan aborter faktiskt inte är lika illa. Visst, man kan diskutera om det är moraliskt riktigt, men aborter har nog ändå inte haft så stor negativ effekt. Det är inte bara kvantiteten som är det viktiga, utan kvalitén på de barn vi får i samhället är också viktig. Sedan den industriella revolutionen har vi ju faktiskt börjat gå i den riktning som beskrivs på ett roligt sätt i filmen “Idiocracy”. Undantaget från att aborter framförallt påverkar de mer ointelligenta är unga kvinnor som gör abort, deras aborter är negativa, men för att motverka dessa skulle vi istället kunna försöka skapa ett samhälle där människor uppmuntras att gifta sig och få barn tidigare och där sexuella relationer före äktenskapet ses som något dåligt.

   – Sedan är det ingen såklart omöjlighet att gå ifrån användandet av prevntivmedel eller att i vart fall kraftigt minska användandet. Visst, här och nu går det inte, men om vi skapar ett samhälle där äktenskapet lyfts fram som en förebild, trohet och fortplantning som något fint, otrohet och lössläppthet som något fult, kombinerat med utbildning om säkra perioder, hur amning påverkar ägglossningen med mera så skulle inte preventivmedel användas i samma utsträckning.

2. 

   Fredrika

   2019-10-24 at 3:19 pm

   Ni talar om etik och moral som om det var samma sak men använder ändå båda termer. Ordet etik kommer från grekiskan och moral från latin. Jag tror det finns en konsensus kring att de är exakta synonymer men varför då använda båda? Det finns de som anser att moral är knutet till personen och eller en ingrupp och etik större stystem, tex en stad eller stat. Om det stämmer vet jag inte men många säger etikochmoral. Som om det var två företeelser. Hur är det egentligen?

   Sedan kan man väl säga att vi lever i en extremt hög moralisk kultur. Vi kan nog enas om det som Jonas säger om moraliskt förfall, men dettycker nog bara vi “extremister”. Etablissemanget och journalisterna och de allra flesta svenskar har en mycket hög moral baserad på de antisvenska värderingar som nu råder eftersom Sverige styrs av främmande makter. Detta märks genom att de alltid kallar oss för rasisterfascisternazister så fort vi säger något som inte passa folkmordsagendan. Moralkorden är extremt stark. Och det har den alltid varit hos oss men den är genetiskt betingad. En altristisk etik som gäller för hela samhället är en typiskt vit grej. Andra raser har inte det utan baserar sin moral på familjen, typ italienska maffiafamiljer, eller familjer över huvudtaget, särskilt ju längre söderut i Italien man kommer. Ännu tydligare är detta i Mellanöstern inklusive dess enda “demokrati”. Vilket märks i de klansamhällen som brer ut sig både privat och institutionellt i Sverige och som Karl-Olov Arnstberg talade om på Swebb-TVs konferens.

   Tyvärr måste jag väl erkänna att mycket förstörs på att kvinnor sitter i beslutsställning eftersom kvinnor är sjukt empatiska och offrar till och med sin egen familj för sina moraliskt höga ideal. Kevin MacDonald skrev i en artikel om Charles Dickens roman Bleak House som skildrar en kvinna, fru Jellyby som har vackra ögon med den märkliga vanan att verka titta långt bort som om de inte kunde se något som låg närmare än Afrika. Samtidigt låter hon den egna närmiljön förfalla, negligerar tom sin egen dotter till förmån för de stackars afrikanerna i Afrika som måste hjälpas. Dickens kritiserar sin samtids abolitionistiska överdrifter som drevs på hårt av kvinnor i offentligheten eftersom den ämnade att lösa andras problem som de själva var ansvariga för på det egna folkets bekostnad. Så det är samma sak idag. “Det handlar om baaaaarn” kan moraliskt högstående batikhäxor utropa som argument för att “alla deras baaaarn ska få komma hem till Sverige”. Fakta går inte att använda mot dem för de avfärdar fakta till förmån för det “moraliskt riktiga”. Den höga moralkulturen som alltid finns hos oss nordbror skadar oss själva om vi inte har några andra ramar att sätta runt den än att lyda order från de främmande krafter som betalar våra lobby- och politikerlöner. MacDonald kallar det för en sekulär religion som har samma höga altruistiska moral som tex kväkarna och metodisterna. Skillnaden tror jag är att deras höga moral som var extrem till förmån för allaslikavärde ändå hade ett regelverk som var kristet som styrde kraven på samhällsförändringar. Idag är det Socialdemokraternas politik och dess ramar ändra med varje order från WJC. Moralen i Sverige är extremt hög men skadlig för oss alla för att den är missriktad.

   Det är lite konstigt att Jonas inte “tror” på evolutionslöran. Jag tror inte heller på det som Darwin och framförallt hans efterföljare hade som hypoteser och som skulle materialisera sig i form av framtida fynd, fynd som aldrig gjorts ens efter flera hundra år av hängiven Darwinism. Men det som Darwin presenterade som observationer är inget att inte tro på. Det är helt enkelt en beskrivning av naturen, inte alls en teori. Kanske Jonas har fastnat lite i den efter Darwins död hårda kampen på universiteten mellan kyrka och darwinister? Jag tror det är onödigt. Darwin själv var gudstroende och såg ingen konflikt mellan sitt arbete och guds existens.

   Jag tror det är svårt att komma fram till om djur har moral. Det finns forskare som funnit att råttor i experiment i vissa situationer ser till att fördela mat till andra råttor som svälter och råttor som räddar andra råttor innan de räddar sig själva i en farlig situation. Forskare kommer ofta med felaktiga resultat men jag kan tänka mig att det stämmer. Det är nog fel att tro att djur bara har en instinkt som de följer som många tror. Hinduer har sagt i årtusenden att djur har intelligens, vilket enligt deras sätt att betrakta både djur och människor inte är detsamma som att kunna resonera. Vad jag tror hade man samma åsikt i det forna Norden för jag tycker deras världssyn verkar varit lik hinduismen. Intelligensen hos djuren gör att myror kommunicerar om vart de ska gå tillsammans, råttorna att hjälpa varandra “altruistiskt” mm. Det betyder inte att de kan fundera ut att de heller skulle vilja tillhöra det motsatta könet eller “vad kul det skulle vara att kunna flyga”.

   Monogami är inte nödvändigt för att ett samhälle ska kunna blomstra men det är nödvändigt om man vill ha ett jämställt samhälle. I arabiska länder har kvinnor låg status och blir en handelsvara som rika män kan köpa på sig och ju fler de har råd att köpa till hustrur desto högre status får männen samtidigt som det blir en social plikt för rika män att ta hand om och försörja många kvinnor som annars inte skulle skulle bli försörjda. I feministiska stater som Sverige är både kvinnor och män förlorare. Kvinnor bestämmer vilka män som de vill ta till sig och de har rätt att byta ut männen så ofta de vill och de gör de i takt med att kvinnorna gör karriär och ökar sin ekonomiska och sociala status, och när de gör de kräver de att deras män ska ha ännu högre status än de, för de vill inte titta ner på en man. Samtidigt håller männen på att slås ut. Det är inte jämställdhet, bara värdelöshet och misslyckanden bör båda kön. Som Simon säger en sorts destruktiv polygami. Eller seriell monogami som man väl kallar det.

   Jonas har nog rätt när han säger att det är inställningen till barn som är fel. Samhället ser barn som en belastning. Istället för att vara rädd för att “riskera” bli gravid om han har sex måste vi ha en annan syn på barn,, att välkomna barnen om de blir till. En bebis är alltid livets högsta vinst. Om man inte inser det är det något annat det är fel på. Antingen en själv eller samhället som gör att barnet betrakas som ett problem. Det finns förstås sätt att styra barnalstrande lite, genom att välja perioder för sex som Tobias skrev nyss eller om man vill ha ett kvinnoförtryckande samhälle: ha sociala regler som gör det till tabu för kvinnor att få orgasmer eftersom orgasmer sätter igång ägglossning och ökar fertiliteten. Fast det låter mer som en främmande politik än en nordisk. Bättre att uppmuntra vita att göra barn kanske först med barnvänlig politik som i Ungern och förbjuda aborter som i Polen eller i Rumänien förr (vi ska inte ha obligatoriska graviditetskontroller varje månad!). Sedan kan man gå längre för att skapa en samhällskultur som bejakar och älskar barn istället för att bekämpa dem och se dem so men tärande samhällssektor.

Comments are closed.